Plugga til inredare - del 3

Utbildningen

Nu har vi kommit till del 3 i min lilla serie om hur jag blev inredare och det är dags att berätta vilken utbildning jag valde.

Vill ni läsa tidigare inlägg hittar du dessa här:
Del 1
Del 2

Observera igen att detta bara är just mina erfarenheter och min syn på ämnet och att råden är till för att inspirera er att kanske våga ta steget ni också! Alla är vi olika och detta är hur JAG upplevt det.

Som jag nämt i tidigare inlägg var det certifierad inredare jag vill utbilda mig till och jag gjorde en hel del research för att hitta det som jag tyckte passade mig bäst.

Till slut föll mitt val på Yrkesutbildning Inredare och Homestaging-konsult hos Inredningskurser.se. Man läser på distans med ett par träffar under utbildningen och just att välja kursen med träffar är verkligen att rekommendera. Dels för att man får träffa och lära känna sina kurskollegor och lärare men också vara med på workshops, föreläsningar och att jobba med praktiska övningar samt ta del av mycket bra information utöver kurslitteraturen.

På första träffan fick vi till exempel jobba med moodboards och kollage och NCS-systemet och vid ett annat tillfälle fick vi i uppgift att inreda en lounge på ett kontor.

När jag började plugga för 3 år sedan fanns kursträffarna endast i Malmö men nu kör de även i Stockholm och Göteborg. Kurserna startar en gång på hösten och en gång på våren.

Utbildningen är på 1 år om man följer kursschemat men man kan läsa i sin egen takt. Dock är det en stor fördel, men inte ett krav, om man hunnit med planerade lektioner till träffarna då det kommer praktiska övningar på det man läst.

Tanken är att man pluggar ungefär på 50%, dvs cirka 20 timmar per vecka, men jag tycker nog att det är lite mer tid än så man behöver lägga ner. Det är såklart individuellt men en liten vägvisare om man samtidigt jobbar.

Utbildningen är mycket ambitiös och heltäckande och när du är klar kommer du att kunna göra fullständiga professionella inredningsförslag till dina kunder och skapa säljande portfolios.

Under utbildningen får du bland annat lära dig allt om färgsättning, ljussättning, rittekniker, planritningar homestaging, kollagegteknik, moodboards, kända formgivare, Feng Shui, Wabi Sabi, att styla visningshem, inredningsstilar, textil och gardiner med mera, med mera, men också hur du praktiskt arbetar som inredare, lära känna bostadsmarknaden, hur man samarbetar med kunder, marknadsföring och hur du skapar din egen verksamhet.

Du kommer att få jobba med olika inredningsprojekt och i slutet kommer du att få göra ett Examensarbete och ett Certifieringsprov.

Jag ska inte sticka under stol med att det här är ganska tufft. Det ÄR mycket att lära sig och hålla ordning på och både en och två och flera gånger kom tårarna och jag tvivlade på att jag någonsin skulle komma i mål. När jag satt med planritningar och beräknade skalor och ögonen gick i kors av trötthet och de där j-la planritningen inte alls blev som den skulle. Jag kämpade fortfarande med min sjukdom under denna tid och mådde riktigt dåligt mellan varven. MEN - det är så värt att kämpa för!! För samtidigt är det SÅ himla roligt att lära sig allt inom detta område.

Utbildningen, inkl kurslitteratur, kostar cirka 40.000 kr och tyvärr kan man inte få CSN eller andra bidrag för att gå kursen. Så det är såklart en ekonomisk fråga det här. Man kanske måste gå ner i tid på sitt arbete eller man kanske inte alls jobbar. Så tråkigt att detta inte är prioriterat på arbetsmarknaden men mer om det i ett annat inlägg.

Jag läste alltså min utbildning på heltid så att säga under min rehabiliteringsperiod och för mig passade den takten mycket bra. Vissa dagar orkade jag inte mycket i början men allt eftersom kom krafterna mer och mer och jag kunde planera in min tid och till och med plugga in i förväg inför en semesterresa. Man läser under ett helt år om man följer studieplanen och alltså även under sommaren.

Tyvärr så inträffade ett stort trauma i mitt liv när jag hade ett par lektioner kvar under sommaren. Ni som följt mig ett tag vet att jag gifte mig med mannen i mitt liv den sommaren och endast ett par veckor efteråt drabbades han av ett plötsligt hjärtstopp mitt framför ögonen på mig en vacker sommarkväll. Hjärtat stannade alltså helt. Under flera veckor var han medvetslös och hela världen stannade upp och koncentrerades till en sjukhusbubbla på intensiven i Lund.

Men det största av mirakel inträffade och han kom tillbaka till livet igen. Det var otroligt tuffa veckor och månader som följde innan han fick komma hem och sen hans resa tillbaka till livet och självklart fanns jag vid hans sida dag och natt så utbildningen la jag förstås på hyllan.

Ja, ni förstår att detta har påverkat mig som människa mycket och att man får en annan syn på livet efter en sådan upplevelse. Jag har mått fruktansvärt dåligt, trodde ett tag att jag själv skulle dö, fick panikattacker och vaknade blöt av svett och hjärtat bankade som besatt och jag lyssnade hundra gånger per natt om min man andades bredvid mig.

Gick i terapi och långsamt kom kraften och glädjen tillbaka och äntligen kunde jag börja känna tacksamhet i stället för rädsla. För jag försöker välja glädjen i stället för oron när det är tufft. Tänker på de kloka orden: En dag ska vi alla dö. Men alla andra dagar ska vi inte det.
Vi ägnar alldeles för mycket tid till att oroa oss över saker som kan hända medan livet pågår för fullt runt omkring. Men det är inte lätt alltid. Jag vet.

Nu blev det här ett lite längre inlägg än vad jag tänkt mig men jag vill säga att livet med inredning kan verka så ytligt ibland men bakom varje människa finns så mycket annat under den där ytan som man visar upp. För ibland får man höra det där. Att det är ett ytligt yrke och ibland blir man till och med ifrågasatt om det verkligen är ett jobb!? Det är fortfarande många som tror att inredare mest puffar kuddar :-)

Jag tror mycket på att vi människor blir påverkade av hur vi inreder. Ett trivsamt hem där vi omger oss med saker som vi tycker om kan helt klart skapa välbefinnande och få oss att må bättre. Då menar jag inte att vi ska köpa en massa nya möbler och prylar utan det kan vara en färg på väggen vi tycker om och skapar en harmonisk känsla i ett rum eller att köpa en vacker blomsterbukett, tända levande ljus eller duka vackert en vanlig tisdag.

Som sagt, för mig tog utbildningen lite längre tid än jag planerat men förra året - ja då äntligen blev jag klar!

Och kan ni förstå min stolthet den dagen då jag stod där med mitt diplom i handen. Marie Sandblom Rudsvik - Certifierad Inredare och Homestaging-konsult. Då kände jag mig omåttligt stolt och tårarna ville inte sluta rinna.

Så blev jag blev inredare - del 2

Inredare, stylist eller homestaging-konsult

Så roligt att så många blev inspirerade av mitt förra inlägg där jag berättade om hur allt startade med min inredningskarriär. Du kan läsa hela inlägget här.

Observera att detta bara är just mina erfarenheter och min syn på ämnet och att råden är till för att inspirera er att kanske våga ta steget ni också! Alla är vi olika och detta är hur jag upplevt det.

Det första man bör sätta sig ner och fundera över när man väl tagit beslutet om att satsa på en utbildning inom inredning är att verkligen tänka över vad det är man vill jobba med i framtiden.

Vill du jobba med styling, homestaging åt en mäklare eller vill du kunna erbjuda kompletta inredningsförslag till dina kunder?

Jag ska försöka bena ur och förklara skillnaderna.

Homestaging-konsult
Detta innebär att du stylar upp en bostad inför en försäljning. Ofta kopplad till en mäklare men inte nödvändigtvis.

Stylist
Inredningsstyling innebär att du till exempel arbetar med inredningsreklam för tidningar eller kanske en butik. Stylar inredningsmiljöer helt enkelt.

Certifierad inredare
Då läser du en bredare utbildning som ger dig många möjligheter. Det innebär att du kan skapa professionella inredningsförslag till privatpersoner och företag  (färgsättning, belysning, göra kompletta ritningar mm mm). Du kan vara anställd på olika företag som jobbar med inredning eller du kanske vill starta något eget. (Detta gäller förstås även de två ovanstående).

Idag kan i princip vem som helst kalla sig inredare men för att kunna titulera sig Certifierad inredare måste man utbilda sig till och bli certifierad och diplomerad i ämnet.

Jag bestämde mig ganska snabbt för att det var en Yrkesutbildning till Certifierad inredare jag ville plugga. Mycket för min egen skull att jag skulle kunna känna mig trygg i att kunna erbjuda mina framtida kunder kompletta inredningsförslag och ha en gedigen utbildning i bagaget. I mitt fall läste jag både till Homestaging-konsult och Inredare.

Jämför lite med att om man ska färga håret så går man till en professionell frisör som har en utbildning i hur man hanterar hår och färger. Jag vill kunna erbjuda mina kunder professionell hjälp när det gäller färgsättning av ett hem eller ett rum. NCS-systemet, vilka kulörer passar ett visst rum och varför, hur får man bostaden att se större/mindre ut med hjälp av färg, hur tar man hänsyn till hur ljuset faller in i ett rum,  Feng Shui osv osv osv.

I nästa del kommer jag att berätta vilken utbildning jag valde och vad som ingick i kursen.
Stay tuned :-)

Så gick det till när jag blev inredare - del 1

Att våga hoppa

För tre år sedan tog jag ett beslut som helt förändrade mitt liv. Då började jag nämligen plugga till inredare och idag är jag certifierad inredare och stylist med eget företag. Ett beslut jag är så oerhört glad och tacksam för varje dag.

Det här var dock inte ett lätt beslut att ta men jag kände att det är nu eller aldrig ska jag göra detta! Dock var vägen fram till beslutet kantat av en otroligt tuff tid och en krokig resa har lett fram till där jag är idag.

Jag skriver detta mycket för min egen skull och för att jag tänker att jag är lyckligt lottad som får göra det jag brinner för men också för att jag vet att många av er funderar på att ta ett sådant steg.

Så vi tar det från början.

Jag hade jobbat på marknadsavdelningen på ett stort internationellt it-företag i många år och var ansvarig för både extern och intern kommunikation. Ett otroligt stressigt jobb där jag jobbade med kollegor i olika världsdelar och där man aldrig var riktigt ledig. Både företaget och jag själv ställde höga krav på mig och det var långa dagar och ständigt frågor som behövde besvaras och beslut som skulle tas nästan alla tider på dygnet. Samtidigt var det ju roligt och utmanande. Men hur mycket jag än jobbade så räckte jag aldrig till och kraven blev högre och högre.

Den våren var jag ansvarig för lansering av en ny extern websida vilket krävde väldigt mycket av mig. Jag kände mer och mer att krafterna och orken inte längre fanns där. Under denna period sov jag jättedåligt. Trots att jag var så trött så det kändes som om jag skulle kunna sitta upp och sova, kroppen var tung och hjärnan var tom av sömnbrist, gick det inte att sova. Ofta somnade jag till men sedan vaknade jag efter någon timme och hjärnan gick på högvarv och sen snurrade jag runt bland täcken och kuddar resten av natten tills det var dags att stiga upp. Jag var så trött att jag mådde illa, det var en viljeansträngning av sätta ner fötterna på golvet, jag tvingades att sitta på toalocket och lägga make-up och borsta håret för jag orkade inte stå upp, kände mig alldeles svag. Ändå körde jag på, lyssnade inte alls på kroppen utan pressade mig bara mer och mer. Andra orkar ju. Andra fixar ju.

Efter ett tag började jag få mer och mer ont i lederna och musklerna. Kunde knappt öppna och sluta händerna. Det värkte i armar och ben, axlarna och ryggen gjorde ont. Det gjorde ont i fotsulorna när jag steg upp ur sängen. Inte konstigt så mycket som jag jobbar tänkte jag och som sitter framför datorn 12-14 timmar varje dag. Måste försöka röra mer på mig. Och jag som alltid varit i form, gillat min kropp kände plötsligt att jag gick upp i vikt, byxorna spände i midjan, jag kände mig svullen och plufsig. Ändå åt jag inte mycket. Mådde illa och slarvade med lunchen. Men hur skulle jag få in även motion på det redan överfulla dagskontot? Tiden och orken fattades mig.

I början av maj det året kände jag att något var riktigt fel i kroppen. Jag var totalt slut och mådde riktigt dåligt. Jag vaknade på natten och hjärtat bankade som besatt, jag hade ett tryck över bröstet, lakanet var dyblött av svett, det var som om hela kroppen gick på övervarv. Varje liten led gjorde ont och jag ville mest krypa under täcket och gråta. Kände att jag måste iväg till en läkare. Tänk om jag var allvarligt sjuk...?

Blev undersökt och hade en vilopuls på 93 och skyhögt blodtryck (jag som annars har jättelågt blodtryck och blir yr och snurrig om jag reser mig för snabbt). Läkaren konstaterade att jag var totalt utmattad, jag hade mycket kraftig magkatarr, kroppen var sönderstressad och gick på högvarv, sa åt mig att jag måste ta en time-out här och nu annars var risken överhängande för att något väldigt allvarligt kunde inträffa. Jag fattade knappt vad han sa då, var helt snurrig och matt, men efter att ha tagit blodprover, hämtat ut magsårsmedicin och satt med ett sjukskrivningsintyg i handen började jag förstå vidden av det hela. Herregud, vad är allt annat värt egentligen när man blir riktigt sjuk. Inte ett skvatt! Nu kanske det var dags att tänka lite på sig själv. För första gången under mitt yrkesverksamma liv tillät jag mig att bli sjuk, satte på out-of-office på datorn och loggade ut, skickade in sjukintyg.

Två dagar sedan ringde läkaren och sa att vi skulle ta om och fler prover och några dagar senare konstaterades att jag hade hypotyreos. På något sätt var det skönt att få en etikett och förståelse på varför jag mått som jag gjorde. Jag var inte gammal och sliten och överkänslig och icke stresstålig. Jag hade en sjukdom som gör att kroppen går på lågvarv och som behöver medicin för att få igång sköldkörtelhormonet. Men istället för att lyssna på kroppens signaler om att varva ner hade jag gjort precis tvärtom. Jag bara körde på, pressade mig mer och mer, tills kroppen slutligen kraschade. Som den där motorn som inte får tillräckligt med bensin. Det går bra ett tag, ganska länge faktiskt. Det hackar och hostar och rosslar lite men man kör vidare ändå. Tänker att det blir säkert bra snart, det går över av sig själv, någon service behövs inte. Men till slut kommer dagen då motorn inte orkar dra längre, alla reserver är slut och den lilla bilen stannar med ett ryck.

Jag fick börja medicinera med Levaxin och det måste jag göra livet ut. Det tar tid att ställa in rätt dos och på grund av hög puls och blodtryck var jag tvungen att jag börja lågt. Det var en enorm trötthet som drabbat mig. Som om någon tryckt en tung blöt filt över mig och som jag inte orkade lyfta bort. Det värkte i kroppen. Tyvärr visade proverna till en början att kroppen inte svarat på medicinen. Det hade vänt men marginellt. Läkaren sa att man måste ha tålamod, det kan ta lång tid att ställa in rätt dos, viktigt att lyssna på kroppen. Att överdosera kan få motsatt effekt och då är det som att backa tillbaka till ruta ett igen. Hypeteros är en kronisk sjukdom som man måste lära sig leva med.

Under denna period flyttade jag också tillfälligt från lägenheten i stan till vårt Casa Vik som på den tiden var vårt fritidshus men det var här jag fann en smula lugn och där jag kunde tillåta mig att vila och fundera. För efter ett tag förstod jag att jag inte skulle kunna gå tillbaka till mitt gamla jobb. Och vad gör man då mitt i livet???

Och det tog tid att läka och det tog tid att ta stora beslut men drygt ett år senare bestämde jag mig för att det var en utbildning jag ville satsa på. Jag ville läsa till inredare. Jag ville göra ett försök att utbilda mig för att kunna jobba med min stora passion i livet - INREDNING.

När jag bestämt mig kom ett lugn över mig som jag inte känt på evigheter - för nu hade jag bestämt mig och detta var vägen framåt. Jag tog steget och HOPPADE ut i det okända.

Vad jag läste och hur den resan gick till skriver jag om snart!