Förra våren planterade vi ett persikoträd mot söderväggen bredvid odlingsbänken. Det såg inte mycket ut för världen med sina taniga grenar. Första sommaren blev bladen fula och trillade av och det var inte särskilt roligt. Men någonstans hade jag hört att det tar fyra år innan ett persikoträd bär frukt så lite hopp fanss ju ändå.
I våras hade trädet växt till sig rejält och när de små söta rosa blommorna slog ut så var vi framme med lilla penseln och pollinerade för glatta livet. Och det hade vi ju igen för i början av sommaren kunde vi se att det ploppade upp små, små frukter på grenarna.
Sen har de växt till sig under den långa härliga sommaren och senaste veckorna har de hängt tunga på de fortfarande ganska tunna grenarna. Och nu - nu var det alltså äntligen dags att provsmaka Behöver jag säga att de smakade helt ljuvligt....
Marockansk kanna - Apotekarns Trädgård
Skärbräda i trä - Illum Bolighus
Marockansk skål - Louise Interiör
2 kommentarer:
Sååå underbart. Våra egna persinor blev sönderslagna av rejäl hagelskur i juli. Så vi får väl se om de går att äta när de väl mognar.
Ha de gott. Catarina
Håller tummarna för att de klarat sig! Den där känslan av att sätta tänderna i en saftig egenodlad persika är helt oslagbar! Kram Marie
Skicka en kommentar